Pälsen

En Wheaten fäller inte sin päls, vilket är enormt skönt, det blir inte massa hår i hela huset.  En Wheatenpäls ska kammas/kardas ofta och noggrant för att hållas tovfri. En vuxen hund bör kammas ordentligt minst en gång i veckan, gärna två, lite beroende på väder och årstid.
Under perioden runt ett till två-års åldern, när valppälsen ska bytas ut, behöver du kamma två tre gånger i veckan för att hålla pälsen fin och tovfri.

Är det mycket arbete med pälsen?
Hur mycket arbete det blir beror till  stor del på dig själv. En del väljer att klippa ner sina hundar,  och det gör ju arbetet lättare så klart.  
Jag personligen älskar pälsen, och ställer ju ut mina hundar så vill ha både lugg och skägg. Oavsett vad du tycker om så behöver du räkna med att det är pälsskötsel.

Det är viktigt att man börjar träna redan den lilla valpen att bli hanterad och att stå på bordet. I början tovar pälsen nästan inte alls, men kamma/karda ofta ändå. Både du och valpen behöver lära er hur det hela ska gå till. Tids nog kommer ettårsåldern, och då tovar pälsen sig från en dag till nästa och då är det skönt om du tränat din valp seden den var liten.

Ett trimbord vill jag verkligen rekommendera. Det är visserligen inte nödvändigt men oerhört användbart och underlättar för dig då du kan gå runt bordet. Använd gärna en ”trimgalge” att fästa ett enklare halsband i så att den står stilla på bordet, det ger även dig två händer att arbeta med. Tänk på att aldrig lämna din valp ensam på bordet.
Har du möjlighet att ha bordet framme, med bra belysning och med dina verktyg nära går pälsvården som en dans. Även tassar, öron och tänder kan med fördel tas hand om på bordet. Allt detta behöver din hund lära sig, och vid ex veterinärbesök eller utställning så är mycket vunnet på om detta fungerar.

Karda/kamma/borsta

Det är bra att ha två olika kammar; en grovtandad och en med tätare tänder. Båda kammarna ska ha ståltänder samt greppvänliga handtag. Du behöver även en flexikarda. Flexikardan är böjbar i handtaget och är snällare mot skinnet för hunden. Även en liten fast karda kan vara användbart i ex ljumskveck och armbågsveck för att komma åt.

Karda med lugna mjuka tag, och var noga med att komma ända in till skinnet. Ta små områden i taget, först medhårs och sedan mothårs. Om hunden har tjock päls, måste man lyfta upp den några strån i taget så att man kommer åt ordentligt och får bort alla små ”knutor” som blir.
Var speciellt noggrann med ljumskveck och armbågsveck där det gärna blir extra tovigt. Skägget kan det sitta gamla matrester och okammad päls kan filta ihop sig till en mycket oaptitlig tovmatta.
Lyssna på kardan, du hör när tovorna är borta, då tystnar ljudet av kardan.
När du kardat igenom hunden, använder du kammen för att känna att alla tovor är borta. Om det är tovor kvar, gå tillbaka till kardan och gör om.

Man kan underlätta kamning/kardningsarbetet genom att följa tre regler:
1. Håll hunden ren, en smutsig hund är mycket jobbigare att kamma än en ren hund. Bada hunden minst en gång i månaden.
2. Håll hunden lagom kortklippt det är bättre med en kort och välskött päls än en lång och tovig.
3. Kamma alltid hunden när den har varit blöt pälsen tovar snabbt efter såväl badkarsbad som som spontana snabbdopp i naturen.

Badning
Din hund bör badas minst en gång per månad för att hålla pälsen i god kondition. Lämpligen använder en rejäl gummimatta i så att hunden slipper halka. Använd bara schampo och balsam, som är utformade speciellt för hundar. Satsa på bra produkter. Dessa ska ofta spädas ut rejält innan användandet, så de är inte så dyra som det verkar.

  • Om pälsen är mycket tovig, måste du åtgärda detta INNAN badet – annars blir tovorna bli ännu värre.
  • Börja med att blöta ner hela hunden ordentligt.
  • Massera sedan in schampo, skölj, schamponera igen, skölj och massera därefter in rikligt med balsam. Detta kan gärna få sitta kvar i pälsen några minuter innan man sköljer.
  • Du måste vara speciellt noggrann med sista sköljningen så att du verkligen får bort allt schampo. Om det är kvar rester av balsam i pälsen blir den ”fet” och svår att borsta.

Pälsen blir vackrast om hunden får självtorka efter att du fått bort den värsta blötan med en handduk. Ser hunden mycket frusen ut, kan du använda en elektrisk hårtork på ganska låg värme. Sluta torka innan pälsen blivit snustorr, annars blir den ullig och glanslös.

Klippning
Din hunds päls blir både fräschare och mera lättskött om du låter klippa den ganska ofta, dvs. minst varannan månad. Vardagsklippning runt rumpa, nos och tassar kan du lära dig att sköta själv. Men 4-6 gånger per år behöver du vända dig till någon som har rätt kunskap att klippa.

X